MENY
Åh det där kniper i hjärtat, när tillfrisknandets framfart ser ut som värre än angreppet i ifrån. Jag tillhör en av alla de som först fick svininfluensa i den här delen av landet. Jag blev sjuk vecka 33 och sov i princip bort allt fram till vecka 44 då det liksom vände, började arbetsträna efter vecka 8 året därpå och var i full tjänst igen vecka 32 året därpå, jag trodde verkligen aldrig att jag skulle bli bra igen. Jag minns inget från den första tiden då jag mest sov mer än yngsta barnets ansikte och allt av oro som fanns skriver i det. Han sa aldrig något då. Nu gjorde jag sådär - skrev en förnumstig och ”jag har också....” men du vet att så var inte tanken. Tanken är denna;
Jag tänker att det är så vansinnigt fint att din valp kan sätta ord nu. Det bär er och det rätar ut ännu några frågetecken medan resan pågår.
När du är träffbar vill jag naturligtvis vara först i kön för utomstående!
Kram☀️
1