Cancer
Ja, jag vet - hu, cancer, laddat ord. Många har erfarenheter av nära och kära som drabbats. Jag med, och nu är det jag och mig det handlar om.
Jag tar ansvar, förhåller mig till nuläge och lever mitt liv som jag vill och kan efter bästa förmåga. Det behöver du också göra, över ditt liv - och det är ditt ansvar inte mitt. Du kan inte kräva att jag ska ta ansvar för din olust eller oro inför sjukdomen cancer - jag har nog med mitt. Jag uppskattar omtanke och kärlek men din oro får du handskas med själv. Blir så paradoxalt när du ska tala om för mig hur jag ska tänka, känna och reagera i "stackars dig lillagumman" ton.
Jag säger nej till det.
Kram! (Virtuellt, så jag inte blir förkyld)
Leva!
Älska!
Skratta!
1